Summering av årets lopp 2018

Loppsäsongen är inte riktigt över för mig, har minst 2 lopp kvar, men jag känner ändå att jag har så mycket på benen så att jag kan utvärdera 2018 utifrån den tidigare listan jag skrivit om årets lopp.

Längst ned i det här inlägget kommer 2017 års svar.

Antal lopp 2018: Just nu 33 lopp

Årets mysigaste lopp: inget jag kan komma på än.. missade Winter Run pga sjukdom i januari. Det var föregående års mysigaste lopp. Hoppas på att springa ett pannlampelopp senare i höst.

Årets peppigaste lopp: VårRuset är fortfarande ett givet alternativ. Men i år vill jag även lägga till Centrumlöpet i Oslo då jag var där med många ASICS vänner. De hejade på riktigt bra i slutet av loppet! Tack vare att jag hjälpte min vän Jessica runt så kändes det extra peppigt!

Årets bästa väderlopp: Berlin Marathon. Vindstilla, relativt mulet och 19 grader. Precis i min smak.

Årets snabbaste lopp på landsväg: Jag har mitt pers från Oslo men det loppet var väldigt backigt så banan var inte så snabb. Loppet jag sprang i Amsterdam i slutet av augusti var helt flackt. Men där ställde blåsten till det och tiden blev inte speciellt bra.

Årets bästa pris: Jönköping Marathon, fick så mycket priser så jag kunde inte bära hem dem…

Årets roligaste lopp: Norrköpings stadslopp (då jag tog däcket igen). Att ta ett däck och springa med det runt midjan ger så mycket pepp, både av medlöpare och publik.

Årets vackraste bana: I år måste det varit Salomon 27 k! Det var soligt och jag tog det rätt lugnt så därför kunde jag verkligen njuta av banan.

Årets tuffaste bana: Här måste jag återigen ta Kolmården Vertikal. 6 km kan vara sååå jobbiga. Men inte nog med att banan är tuff, jag har jättesvårt att våga springa på nedför. Det är något jag behöver fortsätta jobba på.

Årets “skönt att det tog slut” lopp: Stockholm Marathon. Fy tusan vad det var tufft att springa i den värmen!!

Årets överraskning: Sentrumlöpet i Oslo, trodde aldrig att jag skulle persa med 20 s på den backiga banan. Måste även ta med segern i Jönköping Marathon. Att jag skulle vinna ett marathon! Kommer aldrig glömma den känslan.

Årets stolthet: Berlin marathon. Jag lever fortfarande på min livs prestation, att springa ett marathon under 3 timmar är något jag kämpat på med så länge. Jag trodde på mig själv och klarade målet.

Årets synd att jag inte kan springa lopp: Här har jag kvar samma lopp som 2017 VikboVändan vårt egna matmarathon på Vikbolandet

Nästa år vill jag springa: Vemdalen fjällmaraton den 17 augusti och kanske ett marathon utomlands.

 

________________________________________________________

Så här tyckte jag förra året:

Årets mysigaste lopp: Winterrun (det är något speciellt med att springa i mörkret med facklor runt omkring)

Årets peppigaste lopp: VårRuset. Tack vare träningarna vi hade inför vårruset så började peppen redan långt innan, det är roligt att springa på hemmaplan och få höra sitt namn!

Årets bästa väderlopp: I år har det nog varit rätt bra löparväder på de flesta tävlingar, men jag måste nog säga GöteborgsVarvet för att det inte blev så varmt som väderprognosen förutspått. Temperaturen sjönk med 10 grader på de 1h 25 min jag sprang.

Årets snabbaste lopp på landsväg: RajaRun i Torneå Finland, 10 km utan några backar eller skarpa svängar.

Årets bästa pris (av de lopp som tog mig till prispallen): Gesunda Mountain Challenge, roligt att få cash.

Årets roligaste lopp: Sthlm 10, jag agerade modell under loppet och sprang inte snabbt utan så glädjefyllt och snyggt som möjligt förutom mellan km 3-4 (då jag sprutade och vann ett spurtpris). Andra deltagare trodde nog att jag var riktigt knäpp.

Årets vackraste bana: svårt att säga om det var Salomon 27 k eller Vemdalen Fjällmaraton, miljön skiljde sig och åt de var vackra på olika sätt. Jag gillade även i Kraftprovet i Trollhättan, det är något speciellt att springa nära vatten.

Årets tuffaste bana: Kolmården Vertical, när starten är så brant att man måste gå…

Årets “skönt att det tog slut” lopp: Kolmårdstrailen, 21 km terräng. Det gick så långsamt. Ett annat lopp som var tufft var Norrköpings Stadslopp. Men det berodde på att jag sprang med ett däck runt armen.

Årets överraskning: Katrineholms Stadslopp, trevlig tävling där jag lyckades överraska mig själv och springa snabbt, likaså Landsjön runt 12,5 km i 3:48 tempo. Två lopp där jag kände mig otroligt stark.

Årets stolthet: Frankfurt Marathon, att ha krafter kvar till slutet och att persa med över 5 min.

Årets synd att jag inte kan springa lopp: VikboVändan vårt egna matmarathon på Vikbolandet.

 

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras