Jönköping Marathon 2018

I helgen sprang jag mitt 8:e marathon och mitt 3:e för i år.

Vi åkte ner redan på fredagen till Jönköping, två av barnen och jag skulle springa ett FunRun lopp vid 19, vi klädde ut oss lite halvdant och hade jättekul (7 åringen håller inte riktigt med mig, iaf inte under loppet, men efter loppet på 5 km var han på strålande humör). Jag hann prata med arrangören Tony Hatefnejad och han nämnde att jag hade goda chanser att vinna loppet. Jag svarade honom att jag mitt huvudsyfte var att få till ett bra träningspass och hitta självförtroende och flow inför Berlin Marathon 4 veckor senare.

Jag rätt trött efter första arbetsveckan efter sommarledigheten och det faktum att jag ätit en hel del godis i uppladdningssyfte gjorde mig ännu tröttare. Den här gången valde jag att inte tokladda genom att börja redan 3 dagar tidigare. Min erfarenhet efter Stockholm marathon var att jag var för tung pga av vätska. Faktiskt helt svullen, något som flera påpekade. För mycket salt och kolhydrater har ju den effekten.

Efter 7,5 timmars sömn åt jag frukost i lugn och ro, ca 3 timmar innan start. Eftersom jag redan hämtat ut nummerlappen och visste att det inte var mer än 3 km till starten (perfekt längd för uppvärmning) kände jag minimalt med stress. Min tränare hade sagt att jag skulle organisera loppet på följande sätt, 5 km uppvärmning, 30 km 4:15 tempo och resterande 7 km nedvarvning. Jag tyckte att det lät ganska jobbigt, med tanke på att ryktet sa att banan var backig hade jag kommunicerat att jag kör i 4:15 tempo så länge det går.Under uppvärmningen kände jag mig seg, hade lite träningsvärk i rygg och midja efter gårdagens första gympass på länge. Jag sprang förbi Jaybirds-station och de fotade mig. Jag hade klippt av ärmarna på t-shirten som de ville att jag skulle springa i så det var väl inte de snyggaste designen men för mig som är van att springa i topp var det en nödvändighet för att inte få ”värmechock”. Jag fotade lite till eftersom det var så vackert att springa längs med stranden.

Jag kom fram 20 minuter innan start och fick veta att starten var 10 minuter framflyttad. Ställde mig ganska långt fram och uppskattade att jag hade gjort en låtlista dagen till ära. Jag springer inte lopp med musik men tyckte att det var ganska trevligt ändå. Jag gick in i min bubbla utan att känna mig nervös. Jag skulle ju ”bara” träna. Ingen press på att egentligen hålla 4:15 tempo utan fokus var flow och självförtroende.Starten gick och jag hade svårt att springa långsammare än 4:30, jag susade fram på lätta ben. Efter 2 km sprang jag i 4:15 tempo och tillät mig att göra det. Jag misstänkte att jag hade medvind och de kommande 10 km fortsatte med samma känsla. Lätta steg även uppför en lång seg backe. Efter 7 km kom ledarcykeln och i början ville jag inte tro att det var för att jag ledde. Jag hade dålig koll på ev kvinnor framför mig och eftersom 21 km startade samtidigt var det ännu svårare att avgöra utifrån andras ryggar (nummerlappen hade olika färger men de såg jag ju inte bakifrån).Efter 13 km märkte jag för första gången av vinden, jag fick sänka tempot från 4:15 till ca 4:25. Då fick jag en liten dipp och tänkte att det nu var slut på flowet. Försökte hitta en rygg men det var ganska glest redan nu. Efter ytterligare några km kom vi in bland träd och blåsten blev inte lika jobbig. Jag fick upp tempo men började förhandla med mig själv om att det var helt okej om jag höll 4:30 tempo. Det var ju trots allt ett träningspass MEN samtidigt var jag ju glad över att ledarcykeln fortfarande fanns vid min sida. Hur ofta kommer jag att uppleva detta? Efter 17 km tog jag min första gel och kände att energin ökade.

Jag bestämde mig för att försöka springa under 4:30 så långt det gick, en km i taget. Hade jag tur var 2:an långt bakom mig. Att springa bredvid en ledarcykel gjorde nog att jag fick lite extra mycket pepp på vägen. Kvinnan på leadrcykeln uppmanade och publiken att heja vilket bidrog. Jag sprang nog med ett leeende på läpparna nästa hela sträckan. Men det var under några km då leendet dog, efter 21-22 km kom en riktigt brant backe. En backe som verkligen vill inbjuda till gång istället. I ytterligare 3 km var det riktigt kämpigt. Det gick uppför och väl uppe var det ganska folktomt och blåsigt igen. Jag visste att banan skulle bli lättare efter 25 km så jag försökte tänka positivt. Tonys ord, spring smart fram till 25 km så har du mycket vunnet, ekade i mitt huvud. Men hade jag sprungit smart? Jag var ju helt slut..

Och visst var det så att banan blev betydligt lättare efter 25 km, flackt eller utför. Flera backar var ganska branta utför och jag tror att det var en bidragande orsak till att jag fick krampkänning i smalbenen efter 34 km. Har aldrig upplevt det tidigare och jag blev lite rädd, hur ska jag fixa kommande 8 km. Kommer jag att kunna ta mig i mål?

Jag tog min sista gel och hoppades att den också skulle hjälpa till.Jag sänkte tempot lite och det kändes bättre. Sonen hade kastat ett turarmband till mig vid 34 km (på bilden ovan räcker han den till mig) och jag försökte fokusera på det och inte på benen. Vid 38 km kom Jönköping Posten på motorcykel. De filmade mig i direktsändning hela vägen in i mål. Det hjälpte till och jag kunde öka farten. Sprang om några som var tröttare än mig och fick massor av uppmuntran. Försökte sträcka på mig men efter att ha sett klippet ser stegen allt annat än pigga ut.Sista biten var full med folk och jag kände mig som en kunglighet eskorterad av både cyklist och motorcykel. Strax innan mål fick jag en rejäl segerkrans och få korsa mållinjen på riktigt då de höll upp ett band.

Här är klippet på min målgång och segerintervjun

En väldigt lycklig löpardag som jag kommer att leva på länge

 

6 kommentarer
  1. HÄRLIGA bilder! HÄRLIG racerapport!
    Så imponerande och så kul att du vann ditt första maraton!
    GRATTIS igen fantastiska Elmina!! <3
    Kram Vickan

  2. Wow Grattis till mara vinst! Pluggade i Jkpg 2004-2008 och det blev många rundor i diverse väder längst Vätterstranden. Den är inte att leka med alltid. Att det är fantastiskt fint väger dock upp.

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras