Vi har tillbringat en vecka på Gotland och när vi valde vecka så tyckte jag att vi lika gärna kunde åka en vecka då det var ett lopp på ”Öjn”. När jag anmälde mig funderade jag en kort stund på om jag skulle springa milen eller halvmaran. Jag tänkte att loppet måste vara vackert så då kunde jag lika gärna anmäla mig till det längre loppet. Och starten var så sent (17:50) så då kanske det inte var så varmt heller.
I början av veckan såg vädret lovande ut, 21 grader och halvklart. Men ju närmare vi kom lördagen desto varmare och soligare blev prognosen. Väl på plats, vi 17, var det 28 grader, alldeles för varmt! Uppvärmningen som jag sprang med ett av barnen under ett 2 km barnlopp, kändes seg. Jag funderade på att byta till 10 km loppet istället…
Jag tänkte att 21 km blir bättre träning är 10 km då jag tränar mot ett marathon.
Jag orkade inte värma upp så mycket mer förutom några korta fartökningar strax innan. Båda klasserna startade samtidigt så det första varvet var ganska folktätt. Planen var att hålla 4:00 tempo och jag klarade det någorlunda i 9 km. Jag sprang om många löpare under det första varvet och det hjälpte till att hålla farten uppe. Till min besvikelse var loppet egentligen inte speciellt vackert förutom den första och sista biten på varje varv. Funktionärerna hejade på bra men annars var det ganska folktomt under loppet som mestadels gick i bostadsområden. Kanske bidrog det också till att jag inte orkade hålla tempot. Påhejning är viktigt.
Jag hade en rejäl dipp mellan km 9-13, därefter började jag räkna ner, vid 14 km hade jag ju sprungit 2/3 och därefter ökade jag tempot något igen. Efter 16 km kom jag på mig själv med att tänka att det bara var 5 km kvar och det är ju inte alltid jag känner så på ett halvmaraton.
Jag blev 2:a dam (9 totalt) på tiden 1.26:18.
Fördelen med loppet var att banan nästan var helt platt och att det var en härlig stämningen på Leva Kungslador (start och målområde) med livemusik och servering. Och så var verkligen barnvänligt med naturlekplats på området.