Mio Halvmaran Linköping 2018

Jag var lite osäker på hur bra det skulle gå att springa en halvmara 2 veckor efter det slitiga ASICS Stockholm marathon. Mitt huvudfokus var att få in ett bra träningspass och kanske en pallplats då det tidigare år inte varit så snabba tider (förutom vinnaren Lisa Ring). Den här gången valde jag att inte ladda upp optimalt som jag brukar göra inför viktiga lopp. Jag tycker att det är viktigt att gå och lägga mig i tid och ha ätit mer kolhydrater än vanligt. Dagen innan halvmaran i Linköping var jag på studentfest, drack ett par glas vin och åt plockmat bestående av protein och fett. Jag kom i säng senare än vanligt men kunde ändå som tur var somna om när min inre väckarklocka väckte mig kl 6, som varje morgon.

Min tränare var lika osäker som jag på hur det skulle gå, han skrev sikta på att springa i 4:00 tempo så länge det går, vilket jag gjorde. Jag insåg ganska snabbt att jag hade goda chanser till pallplats, under mitten av loppet sprang jag nära vinnaren av VikboVändan som låg 2:a, vi höll 4:00 tempo och fram till 14 km kändes det ganska behagligt. Men där någonstans fick jag släppa henne, mina krafter började avta och jag var mer än nöjd att jag orkat springa så pass fort i 14 km. Efter 18 km kom vi in i stan igen och då möttes vi av en seg och lång backe. Det blev riktigt tufft men jag lyckades ändå hålla en ganska bra fart, när det sedan gick utför återkom mina krafter och jag sprang in på 1:25:28, min tredje bästa halvmarathontid. Det innebär 4:03 tempo på den halvtuffa banan.

Peter Alvarsson har tagit fotona på mig under loppet.

Jag fick frågan om jag var sugen på att bryta loppet idag, några sådana tankar hade jag absolut inte.

Passade på att göra reklam för Vikbovändan den 11 aug.

Jag är så nöjd med mina Tartherzeal 6 som jag springer i. De väger under 140 g i min storlek men ger ändå det stöd jag behöver på distanser upp till en halvmara.

 

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras